Justitieminister Beatrice Ask vill förbjuda tidningar som anses olämpliga för fångar. Exemplet som nämns är att våldtäktsdömda inte ska få tillgång till porrtidningar. Ask har säkert många som stöder henne i detta förslag för vem vill att våldtäktsmän ska få nära sina sjuka lustar? Men riktigt så enkelt är det tyvärr inte.

För att fokusera på våldtäktsmännen till att börja med, så verkar de flesta vara överens om att våldtäkt har väldigt lite med sex att göra och väldigt mycket med maktutövande att göra. Så kommer då ett porrförbud att göra någon skillnad? Och om sedan våldtäktsmannen skulle styras av sexuella lustar som inte går att kontrollera, kommer de att upphöra genom att man tar tidningarna och filmerna från honom?

Jag anser att det råder ett grundläggande missförstånd om pornografi. Det handlar om hönan och ägget. Pornografi skapar inte sexuella behov. Det är våra sexuella behov som skapar pornografi. Ingen som livnär sig på porr skulle ha gett sig in i branschen om de först hade varit tvungna att skapa ett behov av den. Det är inte speciellt vinstgivande. Inget företag i världen som vill göra en ekonomisk vinst ger sig in på en ny marknad om de inte upplever att det finns ett behov av deras produkter.

Avvikande sexuella beteenden -- både utanför och innanför gränserna för social acceptans -- har existerat betydligt mycket längre än vad porrindustrin gjort. Dessutom vet vi att våldtäkter är långt ifrån något nytt och de skulle inte upphöra med porrens avskaffande.

Det finns en ännu allvarligare aspekt av Asks utspel och det är det generella förbudet av "olämpliga" tidningar och filmer för fångar. Att förbjuda fångar att ta del av sådant som någon anser vara skadligt är lätt att få medhåll för. Men om det då finns tidningar som är skadliga för de brottslingar som finns på landets fängelser, varför ska då vi utanför fängelserna få fortsätta läsa dem? Hur lång tid kommer det att dröja innan någon kommer på idén att vi kan förebygga brott genom att förbjuda de tidningarna? Då drar censurdebatten igång igen och ett demokratiskt samhälle som säger sig ha yttrandefrihet och åsiktsfrihet kastas återigen in i en diskussion som ej är värdigt det.

Och återigen (se tidigare inlägg), vems åsikter om olämplighet är det som ska ligga till grunden för censuren? Dina? Mina? Beatrice Asks? Någon kommissions?

Jag ryser av tanken och ser min frihet i ett demokratiskt land bli mindre och mindre.