[Detta inlägg tillägnas alla er som någon gång hävt ur er att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och därför ligger problemet i invandrarnas natur, ursprung och/eller kultur. Det är en felaktig slutsats och ni är egentligen alldeles för korkade för att få hantera så kraftfulla mätverktyg som statistik.]

En nackdel med det skrivna ordet är att vissa citat inte blir igenkända i skrift då de måste sägas på ett visst sätt. Rubriken ovan ska utläsas såsom Brasse Brännström i Fem myror är fler än fyra elefanter säger det. Så om ni vill backa lite och läsa om rubriken nu så går det bra. Jag väntar.

Så, välkommen ner ett par rader. Anledningen till att det ofta blir så "Fel, fel, fel, fel, fel, fel!" är brist på utbildning och en övertro på sig själv. Jag gör sannerligen såna misstag med jämna mellanrum, men jag tror att tack vare att många av mina vänner och kollegor som är bättre skolade i områdena jag gärna uttalar mig om så blir det åtminstone lite längre mellan gångerna. Tills jag ger mig in i ett nytt fascinerande område och häver ur mig åsikter snarare än fakta. Tillbaks på ruta ett.

Men det finns även områden där jag är lite mer kunnig än många av mina kollegor och ett sånt område är statistik. En av fördelarna med att vara matematiklärare är just att detta med statistik är något man verkligen måste bena i. En av nackdelarna med att vara matematiklärare är att så många andra tror sig kunna hantera statistik bara för att de kan dra slutsatser utifrån data. Det kan ge mig huvudvärk. Om dessa personer inte sitter i mitt klassrum förstås. Då har vi grunden till en bra lektion.

Med risk för att kanske irritera nån, så tänker jag påstå att varenda djävel kan samla in statistik. Siffror är siffror och de är alltid sanna, så länge man inte fejkar dem. Så långt allt väl och ingen orsak till huvudvärk för mig. Den kommer sen. När man ska göra något med dessa siffror.

Enbart insamlade siffror ger inte särskilt mycket utan de måste tolkas också. Även här kan faktiskt varenda djävel delta och tolka sina eller andras data. Men det är nu problemen uppstår. För bara för att man kan dra en slutsats utav sina data så är den inte sann. Alltsom oftast är den faktiskt inte det. Det krävs mycket arbete för att komma fram till den sanna slutsatsen.

Som exempel kan jag ta upp en artikel i Aftonbladet för flera år sedan som jag även tar upp i min undervisning. Man hade hittat siffror som visade på en ökning av könssjukdomar hos kvinnor med silikonbröst jämfört med kvinnor utan silikonbröst. Så, vad kan man göra med de siffrorna? Vilka slutsatser kan man dra om man inte vet någonting annat än den faktan?

Jo, man kan till exempel dra slutsatsen att implantat ökar mottagligheten för könssjukdomar, alltså att det finns ett medicinskt samband mellan förstorade bröst och exempelvis klamydia. Med största sannolikhet så är det inte så, men det är en slutsats man skulle kunna dra utifrån den data som samlats in. Snarare är det nog så att kopplingen kommer från attityder till sex i all mänhet och sex med flera partners kanske i synnerhet. Det låter betydligt mer troligt. Men vad är det då som gör den slutsatsen mer giltig?

Det är självklart att man kombinerar sina data med andra data eller andra kända fakta. Ur sina siffror kan man läsa vad fan som helst, ärligt talat. Om man letar efter det finner man det ofta. Det svåra är att visa på att den slutsats man själv drar är den giltiga och ännu svårare, att alla andra är felaktiga.

Jag kan väldigt lite om medicin, men jag vet så pass mycket att om medicinsk forskning visat att ett samband mellan silikonimplantat och klamydia hittats skulle implantaten åkt tillbaks till tillverkaren med uppmaningen "gör om, gör rätt" innan de får komma ut på marknaden och in i människors kroppar.

Sen så vet jag tillräckligt om människors beteende, strävan efter bekräftelse och attityder till sex med mera samt vilka som ligger i riskzonen för könssjukdomar att även om den senare slutsaten inte nödvändigtvis är den helt sanna, så är den i alla fall närmre än den första.

Därför vill jag till er som detta inlägg är tillägnat framföra lite kritik. Eller en hel del faktiskt.

Att läsa statistik och se att invandrare är överrepresenterade när det gäller brottslighet -- vilket jag inte ens vet om det är sant, jag har inte kollat upp det, men det betyder inte så mycket för detta inlägg -- så är en slutsats man kan dra att det är just invandrarna som är problemet. Att de kommer från nånstans som inte är Sverige och, i ärlighetens namn när ni använder begreppet "invandrare", inte ens Europa. Denna slutsats kan man styrka med pseudokunskap såsom "Ja, men det vet man ju hur de där invandrarna ser på kvinnor och hedersmördar dem till höger och vänster". Så, är det en slutsats? Ja. Är den sann? Troligtvis inte. Är det en okej slutsats att dra enbart utifrån ovan nämnda "data"? Inte en chans.

För det går att dra betydligt fler slutsatser än enbart den ovanstående och om man inte har vetenskapligt avfärdat dem, så är den tidigare nämnda slutsatsen ogiltig. Så hur skulle man göra då för att undersöka detta med vilka som begår brott i samhället och kopplingen etnicitet och kriminalitet?

Om man hävdar att till exempel muslimska män har i sin natur/kultur att begå brott så måste man samla statistik om män som härstammar från områden där islam är den dominerande religionen inom hela samhället. Inte enbart de som begår brott. Man måste i den undersökningen visa att alla andra eventuella faktorer som skulle kunna påverka en person att bege sig in på brottets bana saknar betydelse. Man måste alltså visa att andelen av dessa män som begår brott finns i lika stor utsträckning bland de i undersökningen som är här som utbytesstudenter på universiteten, bland de som har högskoleutbildning, bland de som har arbetslösa föräldrar, bland de som har skilda föräldrar, bland de som räknas som låginkomsttagare, bland de som bor i invandrartäta områden, bland de som bor i invandrarglesa områden och så vidare. Kan man göra det och den enda gemensamma faktorn som finns kvar är etniciteten, då har man visat sig dragit en med större sannolikhet korrekt slutsats.

Ett annat. kanske smidigare, sätt att undersöka detta med etnicitet och brottslighet är att samla omfattande statistik om alla de som begår brott oavsett ursprung och om betydligt fler saker än just ursprung. Om det visar sig att det finns gemensamma faktorer hos dessa brottslingar som finns i högre utsträckning än etnicitet, så kan man helt enkelt sluta säga saker som att det finns en koppling mellan etnicitet och brottslighet. Då slipper man dessutom göra den extremt tidskrävande undersökningen som nämndes i föregående stycket.

Så varför avfärdar jag då vissa SD-anhängares slutsatser om etnicitet och brottslighet? Jo, för att jag anser mig ha kunskaper som gör en annan slutsats mer trolig.

De människor som begår en viss typ av brott -- misshandel, mindre rån, gängverksamhet o.s.v. -- tenderar att komma från områden och bakgrunder som anses ha lägst status. Det är barn som växer upp i områden där stor arbetslöshet råder, där de som har jobb tjänar väldigt lite, där man känner sig utanför det samhälle man ska vara del av, där man känner att man aldrig -- hur mycket man man än försöker -- kommer att ha samma chans som andra även om det hela tiden sägs av samhället att alla har samma chans att lyckas. Det är samhällen där ens egen framgång enbart beror på en själv eftersom man just blivit tillsagd att man har alla chanser och därför om man misslyckas så är det ens eget fel. Och vilka människor bor, växer upp och till viss del blir även tvungna att bilda familj i en sån miljö. Jo, människor med utländsk härkomst, med mörkare hy än genomsnittssvensken och med namn som Mohammed och Ahmed. Att sitta på botten av ett samhälle med stora, och ökande klyftor, skapar problem och det skapar en ond spiral. Samt fördomar om att man ska vara rädd för människor som har mörkare hy etc. vilket leder till en misstänksamhet och ovilja att anställa dem med fel efternamn och utseende, vilket bara späder på hopplösheten och ökar klyftorna. Och så vidare och så vidare.

Det är som så att den forskning som jag sitter på har visat -- vetenskapligt visat -- att i ett samhälle med stora klyftor där varje person har ansvar över sin egen situation i och med att de anses ha exakt samma möjligheter, så kommer de på botten alltid att ligga i riskzonen för ett brottsligt liv oavsett om de heter Anders, Pentti eller Mohammed. Problemet med att heta Mohammed i Sverige och bo i utanförskap på samhällets botten är att man är dubbelt marginaliserad på grund av sin sociala klass och sitt ursprung jämfört med en Anders som lever under samma sociala förhållanden. Han verkar ju i alla fall vara "äkta svensk" och det vet vi ju hur de är, speciellt om vi är det själva. Och skulle det vara nåt fel på Anders så är det ju något individuellt för så är ju inte jag och jag är ju också svensk. Mohammed däremot representerar ju nåt annat så det är nog hans kultur det är fel på.

Sen det där sambandet manlighet och brott, det är ju faktiskt bara män jag pratar om, kan jag spara till nån annan gång.

Just ja, till er som skulle vilja slänga er mindre frikostigt med korkade slutsatser utifrån statistik i största allmänhet, så kan jag rekommendera Steven D. Levitt och Stephen J. Dubners populärvetenskapliga Freakonomics och Superfreakonomics. Där kan man uppleva den oerhörda mängd arbete som ligger bakom statistiskt säkerställda sambamd samt en hel del spännade exempel. Som varför allmän aborträtt lett till minskad brottslighet under 90-talets USA.

Åtminstone den första finns utgiven på pocket på svenska.

Läs den och ge dig sen in i debatten om korkade slutsatser. Världens utveckling till det bättre kommer att tacka dig.