En kopp te förgyller min skrivstund. Och ett glas juice. Ikväll har jag varit lite kluven angående vad jag vill skriva om. Faktum är att det du läser just nu är mitt tredje försök till ett inlägg. Tanken var att skriva om uppskattning och bekräftelse, sen så kom Within Temptations See Who I Am igång på Internet-radion och det drog igång tankebanor som ville diskutera bloggandet. Men det kändes som mina åsikter än så länge är lite för ytliga för att sättas på pränt., så jag lät bli. Kanske senare.

Dagens enda måste var att handla en hög ingredienser till en våffelsmet med tillbehör, vilket gick finfint sånär som på en detalj; vispgrädden är slut i kommunen.  Eller i alla fall på det gigantiska Willys och den något mindre lokala ICA-butiken nästgårds. Tydligen ska det frossas nåt så överdjävulskt på våfflor i helgen. Våfflor med grädde. Ofantliga mängder grädde dessutom. För resten av ingredienserna samt färdigblandad smet fanns det gott om. Det är som att Viktväktarna, Aftonbladets viktklubb och Friskis och svettis alla gått ut med en stor kampanj där de informerar sina medlemmar att just denna helg så ger vispgrädde inga points eller extra pilatesbollpass.  Kyrkan kanske också är med på detta. Gud är upptagen med annat, så vispgrädde är lika fettbildande som en skål vatten.

Men förutom att irritera mig som tydligen är för sent ute, så finns det något charmigt med att mjölmat med sockrig sylt och fet grädde kan förena ett helt folkslag under en helg. Min pappa har till och med köpt ett paket med våffelmix. Och allt för att Vårfrudag är ett lite för svårt ord. Undrar om vi kan ta fler kristna högtider och modernisera dem för att passa in i ett mer ateistiskt och materialistiskt samhälle? Pingisafton, pingisdagen och annandag pingis borde bli populärt. Släktturneringar och alla barnen går runt i gårdarna utklädda till Jan-Owe Waldner eller Mikael Appelgren. Palmsöndagen behöver ju inte ens döpas om. Det är ju bara att informera folk om att det nu handlar om de små handdatorerna. Jag skulle säkert kunna komma på fler, men ordvitsar ska man vara försiktig med. Det blir snabbt för mycket av det goda. Något som exempevis Arne Hegerfors, Martin Timell och Ingvar Oldsberg fortfarande är lyckligt omedvetna om.

Oj, jag planerade ett inlägg om uppskattning och bekräftelse, bytte till en diskussion kring bloggfenomenet och har landat i ett rejält ordbajsande kring vispgrädde. Men jag har kul och det är ju syftet med bloggen. Det och bekräftelse förstås.

Sådär, nu känner jag mig nöjd för idag.

Peace out!

Ps. Googla rubriken med citationstecken ifall du inte förstår och vill förstå.
Ps2. Jag vet om det grammatiska felet i rubriken.