Vad göra om man har skådespelardrömmar, men har enbart pengar och ingen talang? Självklart startar man sitt eget produktionsbolag och paratisterar på folk som desperat vill få sina filmer finansierade. I utbyte mot, säg en huvudroll, så finns helt plötsligt pengar för att göra den där efterlängtade komedin om en "ung" kvinna som förlorar tryggheten i livet, men på vägen tillbaks finner sig själv.

Livet som Hollywoodfru öppnar onekligen upp dörrar för aspirerande skådespelare som vanligtvis inte ens skulle få en talroll i en porrfilm. Sen när trailern klipps ihop, se då för fan till så hon inte säger för mycket och skrämmer bort folk innan de betalt för en biobiljett eller en dvd-hyra.

The Gold & The Beautiful starring and produced by Agnes-Nicole Winter

Lay down, black gives way to blue
Lay down, I'll remember you

Where do the lonely people go, when I no longer see them? The Buddhist idea of the sounds of falling trees in a forest deserted by people becomes somewhat urbanized as life in the city becomes more than simply a massive amount of extras in the film that is my life.

An everyday walk through the city provides an almost infinite number of life stories, most of them not catching my interest because I do not see them. People who do not stand out in a crowd do not receive any attention from me, or anyone else for that matter. But the ones we see, the ones we are used to seeing almost every day we are out, where are they when they are no longer there?

How much does someone holding a sign for a restaurant make in a day? An entire day, spent holding a sign. A job that could be done by a block of concrete is done by a human being because a block of concrete would be illegal. Of course it can be argued that a human being is actually receiving an income from this, but what kind of income?

Nowhere on the Internet can I find the information I look for. It is as if they do not exist, perhaps they are blocks of concrete in other people's eyes. They do not ask us for money, they do not try to contact us. They are holding their sign one day at the time.

Every now and then I actually see them after the day is over, whenever the come to the restaurant I'm in to return the sign. Do they get payed or are they given food? They seem to stay a little longer than is necessary when only returning a sign. But eventually they leave.

Where to?

Where do the signholders go when they have finished holding their signs? Where does the accordion player go after a long day of playing outside the local grocery store? What happens to begging old woman who have ended up in this country during the final years of her life?

What happens to all the people who never smile and never look others in the eyes when they are no longer where I can see them?

The fire consumes us. In eachother's arms we drink down the flames and feel our living insides blackening, coughing up soot to accompany the taste of burning flesh in our mouths.

Our nostrils smell hair as it catches on fire and before burning our skin black, the scent of meat cooking reminds us of our last meal together. I want to laugh, but it is impossible. If your convulsions are the result of laughter or not, I have no way to find out.

The sensitive fingertips feel more pain than the rest of the body and as our fists clench, we feel the skin of fingers melting and sticking to the skin in our palms. Pulling them apart, skin from the palm of our hands come loose and stick to the tips of our fingers.

It is completely dark, even though it should be bright as the brightest day. Just a couple of seconds ago it was that bright and before that I could see your eyes, the fear, but also the calmness in them and the satisfaction from being together. But now, inside what used to be the windows to our souls, we hear only boiling fluids.

If someone had told me that our hearing would be the sense that would be with us until the end, I would not have believed them. Now as I my mouth no longer tastes the ashes, my nostrils no longer smell hair or cooking meat, my fingertips have probably dug through the palms of my hands but I feel nothing and my eyes are bursting and I hear the sizzling sound as the fluid is boiled running down my cheeks.

I also hear wood cracking in the fire, people shouting, and the heavy breathing of the one I love so close to me. Her breathing becomes heavier, but slower, as each breath, once only giving life, now also takes it. A competition between two of the strongest forces in nature; life and death.

The last thing I hear are her final breaths and with the reassurance that she is at peace, I see no reason to fight it any longer. It is a losing battle either way. I let myself go.

Holding eachother's hands, we walk towards the unknown, to that which is new, to that which might not even exist. Maybe it is only one last dream. But I am still grateful for it nonetheless.

"I don't have pet peeves, I have major psychotic fucking hatreds."
- George Carlin

Det är ett år kvar till valet och min lilla Saida-liknande förutsägelse verkar banne mig slå in. Sverigedemokraterna ska tydligen in i riksdagen. Det räcker inte med att de ska förpesta stora delar av Skåne och landsbygden. De ska sprida sin djävla ointelligens över hela detta rike. Som om det inte räckte med Kristdemokraternas diskriminering av homosexuella, nu ska grupper tillhörande "icke-svenska" kulturer få det än svårare. Så istället för att samhället tar ett stort steg framåt och röstar bort Kristdemokraterna tar man rejält sjumilakliv tillbaks till en romantiserad version av det svenska samhället som aldrig existerat, då svensk kultur var svensk och inga bögar fanns.

För det är detta med svensk kultur som gör det hela så förbannat infantilt. Man är livrädd för att icke-svenska kulturer (läs: muslimska) ska komma in och förpesta vårt dagliga liv och våra högtider. Vår gamla fruktbarhetshelg, midsommar, då det ska dansas som grodor runt en stor lövbeklädd kuk nerknullad i moder Jord är i farozonen. Våra skolavslutningar i den kyrka som inte längre är en del av staten hotas av dessa med ickekristen bakgrund som tydligen är de enda som protesterar mot skolavslutningar i en kristen lokal. Att jag som ateist tycker att skolavslutningar med präster, imaner eller rabbiner är lika djävla illa talas det förstås tyst om. Jag är ju nämligen vit och svensk och därmed per definition inget hot mot det där äkta svenska.

Det där äkta svenska som består av en amerikansk röd Coca Cola-tomte på julaftonen, med julklappar under en gran tagen från tysk tradition och allt till minne av en religiös figur som har sitt ursprung i Mellanöstern och som anpassats av katoliker från Medelhavsområdet för att hans födelsedatum skulle infalla samtidigt som den gamla kulturens midvinterblot och inte den första januari, vilket vore mer logiskt med tanke på att hela vår tideräkning kretsar kring denne snickarson.

Det där med svensk husmanskost som kåldolmar där ordet dolmá har turkiskt urspung och är namn för mat med fyllningen ris och köttfärs. Ris som inte odlas i Sverige, men det går att använda potatis som växer i Sverige men som är av sydamerikanskt ursprung. Eller köttbullar som är sådär typiskt svenskt ända till man inser att det är en tämligen global företeelse att rulla köttfärs till bollar.

Eller vår ursvenske konstnär Anders Zorn som hade en tysk far och vars måleri bland annat fick sin inspiration från resor till England och Spanien.

Listan kan göras hur lång som helst, men den fråga som borde ställas Sverigedemokraterna, som ingen journalist ställt än i ett större sammanhang, är vad är det de egentligen säger sig vilja bevara i den svenska kulturen? Var går tidsgränsen för när kultur blir något svenskt och inte längre ses som det hopkok av icke-svenska kulturella företeelser som det faktiskt är? Eller är det som så att man i själva verket inte alls värnar om den svenska kulturen utan bara använder den som en täckmantel för att sprida hat mot människor med muslimsk bakgrund?

Helt kort, varför är de så förbannat dumma i huvudet och varför har inte fler inte genomskådat det? Varför måste jag oroa mig för att Sverigedemokraterna sitter i riksdagen istället för att se fram emot fyra åt utan kristdemokrater?

Jag är fullt medveten om att det finns Kristdemokrater där ute som skulle vilja hudflänga någon som nämner dem tillsammans med Sverigedemokraterna i en text, men ett parti som jobbar stenhårt för att diskriminera homosexuella är tyvärr inte ett dugg bättre än ett som jobbar stenhårt för att diskriminera muslimer.

Åh fy fan, vad jag behövde få ur mig det där.

Det har släppts en porrfilm. Inget särskilt i sig i en värld där det görs ett stort antal porrfilmer varje dag, men denna är lite speciell. Den säger sig vara feministisk och har därför skapat debatt. Den är dessutom delfinansierad av Svenska filminstitutet vilket gör att den betals av skattepengar. Det skapar debatt. I alla fall försöker Aftonbladet så gott de kan och slänger som vanligt in en kollossalt ogenomtänkt statistisk undersökning om huruvuda det är rätt att skattemedel går till porr eller inte. Majoriteten har röstat nej. Som väntat. Det är intervju med initiativtagaren och en debattartikel skriven av en av regissörerna och de efterföljande kommentarerna är väl som väntat.

Feminism väcker känslor, det är helt uppenbart och när feminister gör porr så slår det nog slint i huvudet på de mest rabiata könsmaktsbevararna. Det asexuella fittstimmet var tydligen inte så asexuellt utan har bara letat efter nåt som gör dem kåta. Och om man inte hittar det så skapar man det. Det är en av de häftiga sakerna med sexualitet, det har en sån enorm drivkraft.

Porren har funnits i en form eller annan sedan urminnes tider. Inget konstigt med det. Vi har ju varit sexuella varelser rätt så länge även om diverse religioner har gjort sitt bästa för att få det till att så inte ska vara fallet ifall vi vill vara bra varelser. Inget konstigt med det heller. Om man lyckas kontrollera människors sexualitet så har man tillskansat sig väldigt mycket makt genom att finnas där när människor börjar känna skam och kännner de inte tillräckligt med skam automatiskt så ser man till att de gör det.

Men porren idag är väldigt mycket en manlig sak. Den riktas mot manliga konsumenter då män tillåtits vara mer sexuella än kvinnor som skuldbelagts mer för sin sexualitet. Som tur är så blir den kvinnliga sexualiteten mer och mer accepterad för varje generation som kommer. Mina elever verkar till exempel ha en betydligt mer avslappnad relation till sex än vad min generation har. Och min generation har en mer avslappnad attityd till sex än våra föräldrar. Och så vidare.

Att göra porr och kalla den feministisk är ett tydligt markerande. Det är att överta och omdefiniera ett begrepp. Som när de homosexuella männen tog över ordet "bög" från homofoberna. Man bekämpar tankarna genom att bekämpa de ord som tankarna består av.

Så ska då skattebetalarnas pengar gå till att finansiera feministisk porr? Ja, självklart ska de det. Våra pengar ska gå till att finansiera något som är med och skapar en debatt som behövs i samhället. De ska gå till något som är nyskapande. De ska gå till konsten.

Men enligt Aftonbladets mindre genomtänkta undersökning tycker en klar majoritet att skattepengar inte ska gå till feministisk porr. Nyskapande och debattskapande filmer protesteras det emot. Men att betydligt mer skattepengar går till att finasiera Göta Kanal 3 höjer inte många ögonbryn. Och det skapar definitivt inga debatter på Aftonbladet.