Oh, it's what you do to me
I will never be able to pay the bills with this guitar nor will I be able to with any other guitar, but that matters little. As long as I am able to see your eyes love me as my fingers find their way along the neck and down the strings of the body. Sometimes caressing, sometimes a bit more rough. The sexual undertones are overtones. But as long as they are tones the musical references will never end. But I will leave the rest for you to fill in.
We'll still have the live we knew we would. We'll have it good.
Gymnasieskolan 2011
För de som inte vet om det så kommer det en ny gymnasieskola 2011. Man håller på och pusslar och pysslar som bäst och kommer väl troligen att åstadkomma nåt som vi ska anpassa oss till sådär i sista sekund. Det är många som man ska lyssna på i ihopsättandet av nya skolan och jag avundas inte dem som fått uppdraget. För alla vill med.
Det ska snackas om värdegrund och alla människors lika värden och lika rätt till åsikter och demokratins fördelar och det ska snackas om hållbar utveckling och miljötänk. Men sen vill vissa grupper att det här med kristendomen ska spela mer roll än andra religioner för de tycker att kristendomen är så förträfflig. I styrdokumenten till nuvarande skola framhävs till exempel kristna värderingar utan att det anges vilka dessa är. Kristna värderingar som att Jesus var Guds son? Nej tack. Kristna värderingar som att äktenskapet ska äga rum mellan man och kvinna? Nej tack igen. Kristna värderingar som att man inte skall skada andra? Vad fan är det för typiskt kristet med det?
Sen så är detta med entreprenörskap ett ord i tiden också. Eleverna ska vara framgångsrika entreprenörer vad fan nu det innebär. I min värld mäts ett företags framgång i pengar och INGET ANNAT. Det här med hållbar utveckling är bra om det bidrar till mer ekonomisk avkastning.
Så de har det inte lätt, de som ska sätta ihop alla dessa lobbygruppers och politikers önskningar om en en skola som skapar de medborgare som just de tycker är lite bättre än alla andra. För nånstans mitt i detta ska man lyckas klämma in det här med kunskap också och en massa olika teorier om hur man lär sig bäst och vad som är bäst att lära sig.
Så det kanske i slutändan blir ett styrande dokument som i praktiken inte skulle fungera, men som gör det rätt bra ändå för att lärarna som ska undervisa eleverna högaktningsfullt skiter i rappakaljan och fokuserar på det som är bra.
Som förberedelse inför Gy2011 så skickas det ut en informationsfolder där man får reda på hur den den nya skolan är utformad och den logga de valt för Gy2011 är väl kanske inte den bäst valda, men den kan ju faktiskt visa sig sann.
Gy2011 - ett illa lagt pussel?
Skrik och Panik
Välkomna till familjen.
Originalen
Fashionable
SPOT THE DIFFERENCE?
Fashion as art. As individuality. As creativity. As being an artist.
Questioning the world around us. And creating a new one.
Fashion as consumption. As pack mentality. As a purchase.
As going with the flow. As being sheep. With wallets.
Psychopath
The beauty of the scalpel. The clean cut through tissue as if it were butter. Butter in layers and as each layer is penetrated and sliced the blade would need a little more pressure, but only at first. Once it is pressed through the layer it is back to the butter. When the scalpel is removed almost no trace can be found at first. Unless you know what to look for, noticing the thin line running down the skin is virtually impossible. For a little while that is, until the warm red blood pushes through and widen the line to a gap. Outside in the cold the opening of the gap is followed by steam as if the soul is escaping the body along with the blood. And if the cut was made just right that is exactly what happens.
Unfortunately, what the scalpel offers in beauty it takes away from the wonderful experience of sheer brutality. Of using bare hands to pry open an already existing hole in a body and sometimes, just sometimes, the animal, the predator, the monster takes over to such an extent that hands alone will be enough. Nails and bony fingers eagerly eating their way through flesh, the muscles in the arms and chest contracting, almost convulsing. When patience no longer exists and bones stab through the last bit and are rewarded with the warmth of what's inside. Sharp nails scraping against muscles and organs, tissue sticking underneath them. Enough DNA to lead to a conviction, but that matters little when warm blood pumps through veins underneath the skin and with each heartbeat pulsates out the newly-torn holes and onto the fingertips. In the cold night or a cold room, the soul is visible as it escapes the gaping wound and the crimson-coloured hand.
Beauty and brutality. Beauty in brutality. And you are all beautiful to me.
So fucking what?
Detta med rättvisa som många tycker är så bra är i mångt och mycket bara skitsnack. Det handlar inte om rättvis och likvärdig bedömning eller tilldelning, det handlar bara om att se till så man själv får det så bra som möjligt. Om man själv får som man vill håller man käften och spelar inte ut rättvisekortet.
Våra högsta utbildningshöns, Björklund och Krantz, är i färd med att "schejpa upp i fjollträsket" (som de inte sagt, men menar) och ska göra lärarutbildningen till en elitutbildning som ska spotta ur sig superlärare in i skolan. Okej, finemang, men vilken skola landar de i?
De landar i en skola där de får jobba med så mycket kringarbete med uppföljning, föräldrakontakt, föräldravikariat och socialt arbete att den tiden som blir över för att flexa sina pedagogiska och ämneskunnande muskler blir minimal. Jag vet, för jag har exakt den mängd ämneskunskaper som ska krävas i den "nya" utbildningen för gymnasielärare och likförbannat känner jag mig inte som en superlärare för jag har inte tid och ork att förkovra mig i den undervisning som jag så gärna vill sysselsätta mig med på arbetstid.
I och med att jag ville just jobba med mina ämnen så valde jag gymnasiet för att hamna på rätt nivå för mig. Det är en frivillig skolform och det måste ju innebära att om man valt att gå på gymnasiet så är det ens egna djävla ansvar att sköta det. Om man inte klarar av att sköta det finns det två alternativ; be om hjälp och verkligen mena det eller sluta. Men riktigt så ser det inte ut nu.
För en gymnasieskola får betalt mer eller mindre per elev, vilket innebär att man ökar chansen till en balanserad budget och kanske till och med ett överskott ju fler elever man har på skolan och per lärare. Så varje elev oavsett förkunskaper och lämplighet för till exempel ett studieförberedande program är en liten pengasäck. Att eleven dessutom kommer från ett övercurlande högstadium där varje underkänd elev inte är ett bevis på elevens okunskap utan skolans oförmåga hjälper föga då föräldrar till små pengapåsar förväntar sig samma typ av curlande även upp på gymnasiet. Att sen det i kombination med ett behov av pengapåsen inte skapar en ideal arbetsplats för utlärande av ämneskunskaper kanske inte blir så konstigt då.
Så även om vi utbildar lärare som skulle vara bättre (vad nu en "bra lärare" är) så kommer de ändå att fastna i ett ekorrhjul av övrigt arbete och så upptäcker även de att arbetet de skulle lägga på att planera den kommande lektionen har krympt till cirka tio minuter.
100% fucked
[Relax God is in control Watch the dot Take your meds Obey my demands
Trust my dog Time for surgery Relax God is in control Watch the dot
Take your meds Obey my demands Trust my dog Shut your eyes]
|
Dip my tail in blood ink |
Powdered God in a bag |
100%
Last time was the last time...
This time, you're 100% fucked
