Jesus loves you, but I don't

En kvinna vill bli man. Kvinnan blir man. Mannen träffar en kvinna. De vill ha ett barn. Kvinnan kan inte få barn. Mannen blir gravid och föder nio månader senare ett friskt barn. Gud har nio månader på sig att ingripa, men gör ingenting.

Men de som anser sig följa honom och anser att i hans sons namn är kärleken störst och att man inte ska döma för då blir man själv dömd jobbar hårt i olika former av media med att sprida hat och ge sig fan på att barnet ska få ett helvete när det växer upp. De ska informera sina egna barn att ett av barnen i deras klass inte är naturligt och visst är det fel att mobba någon, men de poängterar ju bara att barnet är onaturligt. De uppmanar ju inte att mobba. Det tar deras barn hand om på egen hand.

Den dag man själv bidrar till att sprida hat och intolerans borde man förlora sin rätt att kalla sig kristen. Om man prompt vill fortsätta kalla sig något kan man alltid kalla sig värdelös. Eller trångsynt. Eller nåt liknande. Ta en synonymordlista, leta upp "värdelös" och plocka fritt bland de förslag som ges.

Nio månader och Gud gjorde inte ett skit. Kanske för att han själv var oerhört nyfiken på hur det hela skulle gå. Kanske för att han genomskådat de kristna extremisterna som antikristna för länge sedan. Kanske för att han gett oss en fri vilja och friheten att utvecklas på egen hand. Kanske för att han tror på kvinnas rätt att välja.

Eller för att han inte finns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0