Lördagkvällens diet är något mer skruvad än den brukar vara. Bisolvon, Otrivin Comp., Strepsils och Åbros ekologiska öl samsas om plats i mage och bihålor. I öronen får In Mournings skiva The Shrouded Divine ensamrätt på utrymmet.

Jag är nyss hemkommen från en rätt lång dag utanför hemmet. Den längsta på länge som inte innehållit jobb. Ett fruktlöst försök att boka ny tatueringstid hos en tatuerare som alldeles precis åkt iväg ett par timmar byttes till en promenad från Söder till Gamla stan och slutligen ett möte med en god vän och hennes fyraåriga brorsdotter som resulterade i ett biobesök och några få skratt åt Madagaskar 2. Ungefär lika många som den förra fick, men lilltjejen tyckte om det så det var klart värt det. Och hennes faster behövde också få annat att tänka på även om hon skrattade lika lite.

Efter stan blev det hemfärd med stopp på den lokala teatern för att se en uppsättning med en av mina elever. Betydligt mer underhållande i all sin, ibland farsartade, humor och predikande monologer. Högkvalitativ underhållning, underbart skådespeleri och en charmig liten teaterlokal med hembakt fika lämnade ett leende som letar sig tillbaks nu igen då jag tänker på det.

Men det går inte att komma ifrån att det efter att vän och brorsdotter vinkats av på T-banan uppstod en viss tomhet som bara förstärktes av en ensam middag på den lokala grillen och en fråga från eleven om jag var på föreställningen ensam. Mest saknades brorsdottern. Min vän kommer jag att träffa snart igen. Men det var skönt att fokusera sin uppmärksamhet på nån annan ett tag. Nån som är glad för det lilla och som vinkar lite ledset från T-banetågets insida när hon måste åka hemåt. Nån som tar tag i min hand och tycker det känns lika naturligt som att hålla faster i handen när vi går från bion. Nån som tvingar ner sig i mitt knä på plattformen och skakar på huvudet när jag säger att jag ska åka hem till mig. Nån som frågar om jag vill komma på hennes födelsedagskalas 26 mars då hon fyller fem och som ger mig en puss innan hon och faster går in i vagnen.

Vad det är jag är ute efter vet jag egentligen inte. Men nåt är det.

Dags att plocka fram gitarren och sen en till öl.