I'll take a little radiation
1992 uppför komikern George Carlin den föreställning som många anser är höjdpunkten i hans karriär; Jammin' in New York. Framåt slutet behandlar han ämnet hemlösa och hävdar att anledningen till att det saknas hem till dessa personer är för att det inte finns några pengar att tjäna på kriget mot hemlösheten som det gör i mer konventionella krig i till exempel Mellanöstern. Istället finns ett stort problem och det är var man skulle placera dessa hem då den påstådda amerikanska gästvänligheten bytts ut mot NIMBY -- Not In My BackYard, för det skulle dra ner värdena på folks hus. Annat som påverkas av NIMBY är placeringen av de nya fängelser som allmänheten kräver. Det ska byggas fler, men inte i närheten av dem. Trots att, som Carlin påpekar, kriminella element inte gärna vistas nära fängelsen och de som sitter där och lyckas rymma stannar inte i området alltför länge.
Däremot välkomnar man militärbaser. Till och med dem med kärnvapenlager. För det innebär jobb. Även om man riskerar att exponeras av hög radioaktivitet så är möjligheten att få ett jobb och bli en liten, utbytbar, kugge i det marknadsekonomiska maskineriet det enda som betyder något.
Carlin är intelligent och rolig och som med det mesta i hela den föreställningen är det både tänkvärt och underhållande. I slutändan kommer han fram till att golfbanor är ideala platser för byggnationen av hus för hemlösa då banorna ändå tar upp alldeles för mycket plats. Alla i publiken skrattar. Jag skrattar.
2009 intervjuas invånare i Östhammar angående beslutet att slutförvara kärnbränsle i deras kommun. De är positiva för nu får de kanske jobb.
Jag skrattar inte.
Kommentarer
Trackback
