Storebror är en rätt snuskig bror, på gränsen till incestuös, för han vill verkligen titta på dig. Han vill veta så mycket som möjligt om ditt liv, dina hemligheter. Den bild av storebror som beskyddaren av lillebror är snart helt utbytt mot Orwells variant. En storebror som vill styra och ställa och som tjänar helt andra än de små människorna.

Det är dags igen nu, fast på Europanivå. Det ska röstas om internet och om hur det egentligen är med den här otämjda best som fritt låter information flöda. Det är ju faktiskt ett bekymmer. Fri information betyder fritt spridande av idéer och en risk att fler och fler börjar tänka i andra banor än de "normala" och kanske, gud förbjude, börjar ifrågasätta samhällets uppbyggnad, normer och värderingar.

Att försöka hindra individualism genom att begränsa människors möjligheter till alternativ information är gammalt. Det bedrivs på och av många företag, skolor och andra institutioner genom att till exempel begränsa människors sätt att klä sig och utforska sina egna personligheter, den bedrivs genom att vissa hemsidor spärras och den bedrivs genom att produkter skapas och marknadsförs för en viss typ av samhälle.

Vad det hela handlar om är synen på internet. Är det en kommersiell spelplats liknande tv-utbudet eller är det en informationskanal där alla människor har rätt att ta till sig allt utbud? Skillnaden är rätt stor. För tv-utbudet styrs av kommersiella krafter som bestämmer vad vi ska få ta del av. Internet gör det inte. Än.

Möjligheter kan alltså öppnas för våra internetleverantörer att bestämma vad som är det rätta att ta del av. De kanske inte kommer att göra det ur konkurrenssynpunkt, men det är egentligen inte det viktiga. Det viktiga är att de faktiskt ges den möjligheten. Nån tycker att deras kommersiella rättigheter är viktigare än min rätt till information. I praktiken skulle till exempel Tele2, Telenor och Telia kunna blockera gratis-telefonitjänsten Skype då de kanske gärna ser att människor har betalabonnemang på sina telefoner. Telia har redan mobiltelefoner som blockerar Skype. De kallar dem "smart phones". Smart som i att det är smart av Telia att komma på sätt att få in pengar.

Såhär står man nu, bland storföretag som vill kunna godtyckligt stänga av mig från internet och politiker som vill låta dem göra det. Utan att nån politiker ställt den riktigt viktiga frågan: hur stänger man av någon från internet? Att avsluta någons abonnemang är inte detsamma som att stänga av dem från internet, lika lite som att man förbjuder folk från att läsa böcker genom att ta ifrån dem deras bibliotekskort. Jag kan surfa på grannens trådlösa uppkoppling, min e-postadress är inte bunden till en internetleverantör och på jobbet är jag ständigt uppkopplad. Inne i stan kan jag gå på internetkafé och hemma hos mina vänner är det fritt fram likaså.

Så enda sättet att egentligen stänga av nån från internet är att begränsa tillgången för ALLA. Att hindra oss från att använda teknologi som kan användas på felaktigt sätt, vilket kan vara all teknologi, eller hindra oss från att besöka sidor där vi begår lagbrott. Men vilka är de sidorna? Och handen på hjärtat, är inte storföretag mer intresserade av att tjäna pengar än att förhindra brott och har faktiskt genom historiens gång gjort sig skyldiga till allvarliga brott i jakten på mer pengar? Så hur lämpade är de egentligen att göra det valet?

Det är när man börjar förlora tron på demokratin som man inser att man måste kämpa än hårdare för den. Ta tillbaks den från de folkvalda politiker och pengakåta intressen som grovt våldfört sig på den för egen vinning. Klippa banden från den storebror som sedan länge slutat bry sig om oss och ty oss till oss själva och de storebröder som fortfarande inte är incestuösa.