God afton.

Fast afton kanske det inte är när jag tänker efter. Det är mörkt ute, men klockan på micron visar inte mer än halv fem. Om två timmar får vi besök och då är skinkan som nu är i ugnen genomvarm, griljerad, nedkyld nog och redo att skäras upp för att hamna på en eller kanske två eller kanske rent utav tre smörgåsar som ett avslut på veckan, men samtidigt en start på nästa fast utan eventuell ångest. En vecka som leder oss närmre ledigheten i jul och en chans att få ägna sig åt annat än det där med jobb.

Och jobb var det tänkt att jag skulle ägna mig åt idag. Hela dagen. Det var läxförhör som skulle rättas, uppsatser som skulle bedömas och prov i matematik som skulle poängsättas. Det ska de fortfarande, men de kan vänta. De måste vänta för idag ska jag avsluta veckan speciellt med avseende på jobbet, inte påbörja den.

Tidigare idag ägnade vi oss åt återvinning. Rejäla pappers- och plastkassar bars iväg och likt brottslingar som dumpar ett lik eller en pistol gjorde vi oss av med bevisen på vår konsumtion. Att återvinna måste vara det sekulariserade samhällets ersättning för bikten. Genom att visa på våra synder blir vi också förlåtna dem och kan gå vidare med våra liv och synda mer för att sedan om några veckor återigen stå och fokusera för att inte den färgade glasflaskan råkar hamna i behållaren för ofärgat glas, en synd som inte förlåts. Förutsatt att någon kommer på oss förstås.

På radion pratar en svensktalande författare med rötter i Peru om diktens kraft. Om hur diktaturer räds dess förmåga att skapa fantasifulla människor med drömmar och fria tankar. Det får mig att tänka på alla rapporter om hur barnen i gamla demokratier läser mindre och mindre. Har vi redan hela den värld vi behöver? Behöver vi inte vår fantasi längre? Eller det kanske inte är ett demokratihot och ett frihetshot ifall vi inte längre läser. Jag tror dock att det är det. Vi pumpas dagligen fulla med information designad att få oss att inte tänka så mycket själva med syfte att göra någon annan rik. Och om det är den enda information vi får i oss i textväg, så tror jag inte att vårt samhälle blir bättre. Snarare sämre.

Visst skulle man kunna säga att en bok kan förvrida ens tankar lika mycket som reklam och även om det troligtvis inte är sant i de allra flesta fall, så är det egentligen enbart en anledning att läsa mer. Och varierat.

Nej, nu börjar det svamlas här och skinkan har redan varit ute en gång och nu ska den snart ut igen, griljerad och klar.

Kram på er.