Tack till Charlie Christensen och T.

Det senaste albumet med Arne Anka är avslutat och medan jag gläds åt att serien blir bättre och bättre, så är det tyvärr troligtvis på grund av att världen blir sämre och sämre. Det är ju det som är problemet med satir. Dess förträfflighet står i direkt relation till omvärldens oförträfflighet.

För att fortsätta lägga grunden för detta inlägg hänvisas till en debattartikel i Aftonbladet som uppfriskande nog tar tag i sexköpsdebatten genom att vända på statistiken. För om man fokuserar på att en av åtta män köpt sex så blir det lätt fokus på vad det är för fel på dem som gör så. Men om man istället fokuserar på att faktiskt sju av åtta män tycker att det är fel att köpa sex så blir det lättare att bemöta den åttondel som återstår. Även om det förstås kan ses som en förenkling av statistik i och med att bland de sju av åtta säkert finns folk som tycker att det är okej för andra att köpa sex, men som inte gjort det själva.

Och efter artikeln dyker kommentarerna upp. De om att sexköpslagen är ett fiasko, att det är fel att bara torskarna angrips, att män har hormonella behov som kvinnor saknar och så vidare. Hormonella behov som tydligen inte kan runkas bort. Så vad är det då för behov som män har som inte kvinnor har eller män har oftare och som driver dem till horor? Ingen person, inte ens de mest korkade, skulle säga närhet. Möjlighet till ett samtal? Knappast. Få sin egen sexualitet tillgodosedd utan att behöva bry sig om nån annans då den andra parten får ekonomisk kompensation istället? Kanske det, men det är inget som utmärker alla män eller alla människor för den delen utan snarare en empatistörd minoritet.

Som ni märker ovan så ligger fokus på heteroprostitution där mannen är köpare och kvinnan säljare. Jag är fullt medveten om att andra former existerar och att det säkerligen finns paralleller att dra när det gäller all sexhandel. Men jag tänker fortsätta på det inslagna spåret.

Bland dessa mindre genomtänkta kommentarer från personer som vill ha möjlighet att köpa en timmes överlägsenhet fanns en som gick förbi rätt obemärkt. Troligen inte direkt obemärkt, men obemött för det tog upp den där lilla problematiken med att de prostituerade måste komma någonstans ifrån. De trillar inte ur skyn, växer på träd eller ur marken även om den del får grävas upp ur marken när de inte fyller sin funktion längre.

Det är någons mamma, syster, vän, dotter som är hora. Ska du vara för sexköp ska du acceptera din mamma som hora. Ska du vara för sexköp ska du kunna se din dotter jobba med det. Annars är du en djävla empatistörd hycklare vars kärlek till människan inte sträcker sig längre än din egen närhet och dina makt- och kukbehov vida överstiger din empatiförmåga.

Det är liksom det som är en del av problemet. Vi kan acceptera att saker finns så länge nån annan hanterar skiten. För att citera Arne Anka när han svarar på frågan från den imponerade lammköttsjagande 55-åringen vem den helvilda 19-åringen var som Arne knullade i föräldrarnas säng på alla möjliga sätt: "Din dotter."

Tycker man att det är kul att knulla och utnyttja lammkött ska man vara okej med att någon gör samma sak mot nån man älskar.

Tycker man det är okej med sexköp är det bara att börja förbereda sin dotter, för det är ju en lukrativ bransch. Du kanske till och med kan fixa en hemsida åt henne mot tio procent av intäkterna som hennes näthallick. Det är ju viktigt att föräldrar gör saker tillsammans med sina barn.

Här hade jag egentligen tänkt fortsätta med hyckleriet kring ifrågasättandet av vegetarianer, men jag inser att det som ämne lätt kommer att hamna i skymundan av resten av inlägget och enbart kommer att dra ner på slagkraften.

Så vi avslutar med en liten sammanfattning av budskapet:
Sexköp okej? Din dotter som hora okej? Om du svarar ja på båda, får du ha kvar åsikten om den första frågan. Men troligtvis bör du se upp för socialarbetarna. Du blir nog av med din dotter. Och dina tio procent i hallickintäkter.

Om du svarar ja på den första, men nej på den andra; tänk igenom allt igen.