Jag förstår att det finns en poäng med att lagstifta om användande av allt ifrån cykelhjälmar till bilbälten till droger. Egentligen vill jag inte att man ska lagstifta om detta, för jag tycker att det ska vara upp till individen att bestämma huruvida den vill offra livet i utbyte mot en dag utan hjälmfrilla. Men samtidigt är vi ett korkat släkte och dessutom kostar vår dumhet samhället ofantliga mängder pengar i form av sjukvård och polisinsatser. Så att förhindra dessa onödiga utgifter kan vara en bra idé. Och det finns även något vackert i att vilja att människor ska överleva. Även om det kanske oftare är den ekonomiska vinningen som driver igenom denna typ av lagstiftning.

Att ge rena sprutor till narkomaner för att slippa en spridning av HIV, Hepatit och annat mysigt är ett annat sätt att spara pengar men som jag tycker framförallt vittnar om att det finns en godhet i samhället. Du må vara en belastning för samhället rent ekonomiskt och kanske även på andra sätt, men vi vill inte att du ska dö. Det kanske inte är världens största gest, men vi tycker om även dig.

Men sen finns det de där andra idiotierna där det ibland är svårt att låta bli att tycka att de ska få löpa linan ut. När gäng av olika slag bestämmer tid på en avlägsen plats för att göra upp finns det en del av mig som vill att polisen inte ska ingripa utan snarare slå en järnring runt bråket och inte släppa ut en enda förrän en sida vunnit eller de alla slagit ihjäl varandra. Men i dessa gäng finns söner och döttrar, systrar och bröder, morsor och farsor och i en lägenhet eller ett hus nånstans finns nån som vill att de ska komma hem igen. Levande. Om vi alla andra kan göra vårt bästa för att visa att vi tycker om även bråkstakarna, så kanske de ser att det finns mer att få utanför än inuti gängen. Vi gillar inte det de gör, men vi tycker om dem, och om de slutar fåna sig så kommer vi att tycka om dem ännu mer.

Dock tar min humanism och empati tyvärr slut nånstans. Jag önskar att jag vore en bättre människa, men precis som de flesta andra har jag en gräns som tyvärr också passeras med jämna mellanrum. Jag hoppas varje gång en tjur springer ut på en arena mot en matador att matadoren ska förlora. Att tjuren ska göra slut på matadoren åtminstone varannan gång, så att man kanske kan få ett slut på de där fånerierna.

I Pamplona är tjurrusningarna i full gång. Och jag hoppas att varenda djävla deltagare stångas till döds en gång för alla. Inklusive de som springer bakom och driver på tjurarna. Jag vill se en total massaker och horder med tjurar som lugnt står lungt och tittar omkring sig bland liken, betandes lite gräs som växt fram ur asfalten.