Anteckningar från en eftermiddagskurs i normkritik och queerpedagogik arrangerad av Amnestyakademin

Kursledare: Hanna Wildow
Likabehandlingsarbete med fokus på genus och sexualitetsnormer.

Juridiken
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Svenska diskrimineringslagen gäller kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Könsöverskridande identitet eller uttryck (transpersoner): Transvestiter, transsexuella, intersexuella (okänt kön), transgenderpersoner (annan identitet, men vill inte åtgärda det medicinskt), intergender (anse sig tillhöra båda könen).

Direkt diskriminering: Lagar, regler, bestämmelser med mera vars syfte är att diskriminera.
Indirekt diskriminering: När en bestämmelse råkar få som resultat att den blir diskriminerande, till exempel ett förbud mot huvudbonad inomhus i skola dessutom förbjuder slöja.
Instruktioner för diskriminering: Att uppmana till diskriminering.

Kön: Upplevd tillhörighet
Könsuttryck: Hur man väljer att klä sig med mera.

Normkritik
Normer --> Maktstrukturer
Normer och makt: Självklar (ej ifrågasatt, t. ex. Allsvenskan är automatiskt för män) <---> Avvikande (ifrågasatt, utpekad, t.ex. Damallsvenskan är Allsvenskan för damer )

Angående invandrarbegreppet: Djursholm är Sveriges mest invandrartäta ort. När en person med så kallad invandrarbakgrund utsätter någon för "hedersvåld" åker man ut i förorten och frågar alla man stöter på vad de tycker om detta. När en så kallad svensk slår sin fru åker man inte till en svenneförort och frågar alla vad de tycker.

Man benämner "det andra".

Nu pratar man inte om att "alla män förtrycker alla kvinnor" utan tittar på människor i maktstrukturer som har både makt att förtrycka och avsaknad av makt för att hindra att de förtrycks.

Det är lätt att leva inuti en norm, men svårare att leva utanför den.

Normer är dock inte huggna i sten utan i allra högsta grad föränderliga och i och med att de är sociala konstruktioner skapas och återskapas de hela tiden, men de förskjuts lite varje gång. Till exempel är det okej för tjejer att ha "killkläder" nuförtiden.

Toleranspedagodik - en kritisk granskning
Toleranspedagogiken innebär en strävan och vilja att skapa tolerans och acceptans för de som uppfattas som avvikande.

Det som gör oss toleranta är empati.

Det är bra att vara tolerant är rätt vanligt att tycka.

Problemet är att man enbart kan tolerera neråt. De normativa väljer att tolerera de avvikande och onormala, men de avvikande kan inte välja att tolerera normen. Det måste de göra.

Välviljans pedagogik, som kan gå rätt så fel,

Exempel: Påhittad brev för ungdomar i Malmö stad tänkt att öka förståelsen för homosexuella ungdomars situation. Brevet lyfte fram en person som upptäckt sin avvikande sexualitet och alla problem med tolerans hos både vänner och föräldrar detta resulterat i. För någon som tvekar på sin sexualitet kommer ett sådant extremt problematiserande av en sexuell läggning snarare att skapa ångest.

Toleranspedagogiken förutsätter till exempel ett heterosexuellt vi och ett homosexuellt dom som vi tolererar.

Den missar att kritisera normen och de privilegier som tillhör normen samt utgår från och kretsar kring åsikter. Det handlar mest om att tycka saker och detta gör även pedagogiken öppen för kränkningar.

Normkritisk ansats
För att anta ett normkritiskt perspektiv måste man först granska sig själv.

Exempel på normkritik:



Normkritisk pedagogik
Synliggörande och ifrågasättande av normer och makt = Queerpedagogik

Queer (kan ej definieras, vill ej definieras)
Queerteori är en del av genusvetenskapen och växte fram i USA på tidigt 90-tal.

Synliggör och kritiserar heteronormativitet.

Ifrågasätter sociala kategoriers naturlighet.

Sociala kategorier = något vi gör, inte något vi är

Görandet innebär hierarkier, makt och privilegier.

Normativa studier: man vill göra nåt med sina teorier. Motsatsen är objektiva studier, som enbart syftar till att förklara.

Fokus ligger på normerna och inte på dem som bryter mot dem.

Ej fokus på empati utan på att gå till roten av diskrimineringen.

Centrala frågor: Hur uppstår diskriminering? Vem tjänar på diskriminering? Hur kan vi ifrågasätta och reducera diskrimineringen?

Handlar inte enbart om sexualitet utan om att synliggöra och kritisera alla normer och hur de samverkar.

Människor kan inte reduceras till endast ett kön, en etnicitet, en sexualitet och så vidare.

Normkritisk pedagogik innehåller:
1: Normkritiskt och inkluderande perspektiv och material. Fokusera inte på avvikelser utan det intressanta i själva uppgiften. Prata inte om författare en dag och kvinnliga författare nästa dag.

2: Synliggör och kritisera normer.

3: Ha en kritisk blick mot dig själv. Vi är inte neutrala och fria från normer. Vi har makt och är en del av upprätthållandet av makthierarkier och normer. Vi måste hela tiden försöka ifrågasätta och utmana denna roll vi själva spelar.

Intersektionalitet
"Om man 'är' kvinna är det säkerligen inte allt man är"  - Judith Butler

I arbetet med maktordning bör vi inte reproducera andra maktordningar.

Normkritiskt jämställdhetsarbete är en process som aldrig tar slut.

I ifrågasättandet av en norm skapas ibland en annan.